Den føyelige pedagogen – kartlegging som disiplinering av pedagogisk praksis

I denne artikkelen undersøker jeg hvordan språkkartlegging av flerspråklige barn påvirker pedagogen og den pedagogiske praksisen. Empirien i artikkelen bygger på observasjoner av kartleggingssekvenser og intervju med pedagoger. I analysen tar jeg utgangspunkt i det som ofte går under betegnelsen den norske barnehagemodellen, og begreper fra diskursteori og kritisk diskursanalyse. Analysen av det empiriske materialet viser at pedagogenes holdninger er forankret i diskursen om den norske barnehagemodellen. Samtidig er de positive til kartlegging. Samspillet under kartleggingen er preget av lite dialog i flere av observasjonene, og pedagogene ser ut til å sette sitt faglige skjønn til side. Det er imidlertid stor forskjell på kartleggingsverktøyene. Det empiriske materialet viser også eksempler på en mindre rigid kartleggingspraksis der barnet og pedagogen får større handlingsrom.Nøkkelord: disiplinering, diskurs, flerspråklige barn, språkkartlegging

Natur og bæredygtighed i daginstitutionen – pædagogik for bæredygtighed i praksis

Artiklen præsenterer et længerevarende aktionsforskningsstudie med deltagelse af pædagogisk personale og børn i fem danske daginstitutioner, som udviklede nye bud på pædagogik for bæredygtighed. Dette implicerede åbne eksperimenter med at udvikle eksisterende naturaktiviteter til at møde den regulerede natur og åbne nye døre til verden uden for daginstitutionen. Studiet viser, at den mest dominerende form for pædagogik for bæredygtighed tog form af øko-venlige aktiviteter, som det pædagogiske personale relativt ubesværet arbejdede ind i deres praksis. Studiet indeholder endnu et bud på pædagogik for bæredygtighed, som tog form af øko-kritik. Denne form viste sig at indebære langt mere krævende, vanskelige og konfliktfyldte udfordringer, som angår spørgsmål til, hvordan pædagogisk praksis både kan åbne større og mere komplekse verdener med barnet og samtidig passe på barnets sind.Nøkkelord: aktionsforskning, bæredygtighed, natur, samfund

Att stöda pedagogers relationella professionalism genom forskningscirklar

Relationell professionalism är en betydelsefull aspekt av personalens professionalism inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning. I de finländska styrdokumenten betonas personalens förmåga att bygga förtroendefulla relationer till barn, vårdnadshavare och kolleger. I denna studie utforskar vi hur pedagoger inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning kan uppleva att arbete i forskningscirklar kan stöda deras relationella professionalism. Studien är fenomenologisk-hermeneutisk och forskningsmaterialet består av skrivna loggar och fokusgruppintervjuer. Studien visar att arbete i forskningscirklar kan bidra till att utveckla pedagogernas kunskap, förhållningssätt, handlingsmönster samt professionella självförtroende, självkänsla och kollegialitet. Betydelsefulla aspekter av arbetet i forskningscirkeln kan vara observation, diskussion, reflektion och bearbetning av känslor och upplevelser, arbete med facklitteratur samt interaktion med forskningscirkelledaren. Resultaten av studien indikerar att forskningscirklar kan vara ett kraftfullt verktyg för professionell utveckling och ett ändamålsenligt sätt att stöda pedagogers relationella professionalism.Nyckelord: forskningscirklar, småbarnspedagogik, förskoleundervisning, relationell professionalism

Barn med og uten funksjonsnedsettelser og deltagelse i forskergrupper – når og hvordan kan ulike kvalitative forskningsmetoder få alle barn til å delta i forskning?

Artikkelen diskuterer når og hvordan det er mulig å engasjere barn med og uten funksjonsnedsettelser til deltagelse i forskning i barnehager. Gjennom empiriske eksempler fra det å drive forskergrupper med barn analyserer vi ulike kvalitative forskningsmetoders evne til å engasjere barn med stort spenn i funksjonsnivå til å delta i forskning. Resultatene viser at deltagende observasjon i barneguidede turer og digitale fotosesjoner gir alle barn likeverdige deltagelse i forskning. Videre finner vi det nødvendig å innta et pragmatisk forhold til lek og pendler mellom leklogikk og forskerlogikk. En forutsetning for å gi alle barn mulighet til deltagelse er å akseptere at barns samtykke er situert i forhold til situasjoner, pågående aktiviteter og kontekst.Nøkkelord: barns deltakelse, barn med funksjonshemming, kvalitative forskningsmetodiske utprøvinger, leklogikk

Hverdagsmøtene mellom foreldre og ansatte i barnehagen – nok voksenrammer?

Artikkelen bygger på et tidagers feltarbeid i en barnehage som undersøker samspillet mellom foreldre og ansatte i bringe- og hentesituasjoner. Inspirert av Goffmans teorier om rammer kaster artikkelen lys over hvilke rammer som preger hverdagsmøtene, og det diskuteres om foreldre tilbys tilstrekkelig med voksenrammer i hverdagsmøtene. Hverdagsmøtene var i dette materialet ofte preget av en barneramme i tillegg til blandede rammer som skulle passe både barn og foreldre. Rene voksenrammer, som Rammeplan for barnehagen ser ut til å forutsette, var mindre fremtredende. Det beskjedne omfanget av eksklusive voksenrammer sees i sammenheng med diskursen om det medvirkende barnet, og ikke bare antall ansatte og materielle rammer. Funnene gir grunn til å diskutere om alle parter får medvirkningsbehovene sine godt ivaretatt. Indirekte og ritualiserte kommunikasjonspraksiser vil også i liten grad ruste barnehagelæreren på mer utfordrende foreldresamtaler som jf. tidligere forskning har vært et problem.Nøkkelord: Barnehage, uformelt foreldresamarbeid, foreldremedvirkning, rammer

Skriveverkstedet - om design og iscenesettelse av litterasitetsmiljøer for unge tegnmakeres skrivelek i lys av a/r/tografisk metodologi

Artikkelen gir innblikk i den performative og a/r/tografiske tenkningen som lå til grunn for design og iscenesettelse av litterasitetsmiljøer for unge tegnmakeres skrivelek i forskningsprosjektet «Are You Experienced?» (2010-14). A/r/tografisk metodologi bruker erfaringer og arbeidsmåter fra kunstnerens (artist), forskerens (researcher) og lærerens (teacher) beslektede perspektiver (heretter: artografi). Perspektivene åpnet for å tilby skrivelek i verkstedmiljøer hvor et bredt utvalg av displays og håndverktøy med ulikt risikopotensial sto til rådighet. Det brede tilbudet åpnet for eksterne ressurspersoner, slik at barna kunne utforske sine former for skrift gjennom kunst og kultur som speilet samfunnets mangfoldighet i ulike tidsperioder. Artikkelen analyserer prosjektets design- og iscenesettelsesprosess gjennom tre produkter: en prosjektmodell overførbar til barnehagefeltet, en tverrestetisk kunstformidlingssekvens, og narrative vignetter og videolenker der skrivelekens hendelser peker på den tidlige litterasiteten mulighetsrikdom. Nøkkelord: affordanser, artografi, barnehage, litterasitetsmiljøer

«Man blir lite osäker på om man gör rätt» – En studie om pedagogers arbete med flerspråkighet i förskolan

Sammanfattning: Hur pedagoger i förskolan samtalar om sitt arbete med barns modersmål och vad som fokuseras i samtalen presenteras och diskuteras i denna artikel. Artikelns resultat bygger på en analys av samtal som hållits i tre arbetslag samt i en fokusgrupp där samtliga arbetslag ingått, totalt består deltagarna av två barnskötare och sex förskollärare. Utgångspunkterna är att flerspråkighet är att betrakta som en kompetens och en tillgång samt att pedagoger i förskolan har en betydelsefull roll för barns möjligheter att utveckla sin flerspråkighet. Teoretiskt och metodologiskt vilar studien på en retorisk ansats inom vilken Billigs begrepp ideologiska dilemman har använts som analysverktyg. I analysen framträdde fyra innehållsteman där både strategier i arbetet med barns flerspråkighet stod i fokus samtidigt som dilemman och osäkerheter med desamma framträdde. Studien visar ett komplext arbete där pedagoger, förutom det rent språkliga, ställs att hantera frågor som exempelvis likvärdighet, politik och kulturella uttryck.Nyckelord: Förskola, flerspråkighet, fokusgrupp, ideologiska dilemman, modersmål

En studie om hur förskollärare och lärare resonerar om undervisningens innehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass

Sammanfattning: Förskola och förskoleklass har fått tydligare riktlinjer gällande barns språk-, läs- och skrivutveckling. Den här studiens syfte är att belysa hur förskollärare i förskola och lärare i förskoleklass resonerar kring undervisningens innhehåll i relation till barns språk-, läs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. Resultatet utgår från fyra fokusgruppsintervjuer med tjugotre verksamma förskollärare och lärare i förskoleklass. Resultatet visar att barn erbjuds informella och formella strategier där innehåll i undervisningen kan relateras till läroplanernas målbeskrivningar samt Bartons (2007) ekologiska teori, så som språkpraktiker, textpraktiker och läspraktiker. Vidare visar resultatet att undervisning i båda verksamheterna behöver problematiseras och diskuteras i relation till verksamheten samt till barns läs- och skriftspråksutveckling. Det behövs fortsatt forskning inom området för att undersöka hur verksamheterna implementerar nya riktlinjer gällande språk-, läs- och skrivutveckling, i syfte att skapa förutsättningar för progression i språk-, läs- och skrivutveckling i övergången mellan förskola och förskoleklass.Nyckelord: förskola, förskoleklass, social språkmiljö, undervisning

Språkmedvetenhet i småbarnspedagogiskt arbete – Finländska daghemspedagogers reflektioner

Sammandrag: Under det senaste decenniet har Finland blivit alltmer mångspråkigt. Det syns också i styrdokumenten. I denna artikel beskrivs hur pedagoger vid ett tvåspråkigt så kallat samlokaliserat daghem resonerar kring begreppet språkmedvetenhet och hur deras diskurser förhåller sig till det som skrivs om språkmedvetenhet i Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 (det nationella styrdokumentet för småbarnspedagogik). Enligt resultaten är pedagogerna medvetna om deras roll som språkmedvetna vuxna och hur de kan stödja barns språkliga medvetenhet i svenska/finska medan diskurser om annan flerspråkighet ej förekommer spontant. Studien visar att det är viktigt att diskutera språkmedvetenhet redan i lärarutbildningen och i annan fortbildning.Nyckelord: daghemspedagoger, diskursanalys, småbarnspedagogik, språkmedvetenhet

Studenters læringsutbytte i barnehagelærerutdanningen – en problematisering av erfaringslæringens plass

Artikkelen retter fokus mot begrepet erfaringslæring, for å undersøke studenters læringsutbytte i spenningsfeltet mellom teoretisk undervisning og praksis. Utdrag fra fokusgruppesamtaler, valgt ut gjennom tematisk analyse, danner utgangspunkt for å diskutere hvordan ulike innganger til begrepet erfaringslæring kan skape mulighetsrom i møter med studenter som har rik praksiserfaring fra barnehagefeltet. I artikkelens teoretiske landskap beveger forfatterne seg fra Dewey, via Biesta og til Latour, for å utdype begrepet erfaringslæring. Lærerutdannere og studenters ideer om erfaringslæring og barnehagen som læringsarena problematiseres i lys av hva og hvordan kunnskapsressurser aktiveres i ulike praksiser. Avslutningsvis løftes noen dilemmaer som kan være fruktbare å problematisere for lærerutdanningene selv, i deres arbeid med læringsutbytte.Nøkkelord: Erfaringslæring, kunnskapsressurser, lærerutdannere, teori og praksis