Sagen, prosaen - og samfundet: Henimod en samfundsteori om sagprosa

Denne artikel fremsætter en samfundsteori om sagprosa. Der er tale om en teori, der fokuserer på sagprosaens medierende effekter og dens indlejring i samfundets virksomhedssfærer. Med dette fokus fremhæves sagprosaens funktion som en konsekvens af samfundets måde at organisere sig på. Artiklen diskuterer først spørgsmålet om, hvorfor vi skal have en samfundsteori om sagprosa og dernæst skitserer den, hvad sådan en teori er. Artiklen afslutter med 3 teser, der indkapsler, artiklens hovedargument og bidrag.

(Sinne)bilder av ekologisk produktion och konsumtion

Denna artikel tar avstamp i den socialsemiotiska multimodalitetsforskningen som utgår från att betydelser skapas i samspel mellan olika semiotiska system, som skrift och bild. I artikeln besvarar jag frågan hur djur, växter och människans relation till dem representeras i texter som handlar om ekologisk produktion och konsumtion inom den finska dagligvaru- och alkoholhandeln. Jag diskuterar även likheter och skillnader mellan representationerna i skrift och bild. Mitt material består av multimodala texter från tre svenspråkiga kundtidningar i Finland: Etiketten, K-Mat och Samarbete. I analysen redogör jag för olika semiotiska resurser och deras betydelsepotentialer i representationerna. Resultaten visar att representationer av det lyckliga livet av korna har en framträdande roll i marknadsföringen. Dessutom framkallar representationerna minnen från det förflutna och väcker konnotationer av den äkta och traditionella, finska matkulturen. I texterna betonas även den ömsesidiga relationen mellan människor och djur och människor och växter. Min analys visar att kundtidningarnas texter som helhet orienterar sig mot en verklighet där känslor och det sinnliga har betydelse.

Multimodal meningsskaping i NRK-produksjonen Sangfoni

I denne artikkelen analyseres musikkvideoen Tusen plommer fra barne-programmet Sangfoni. Serien består av 22 episoder som hver tar for seg en klassisk barnesang med multimodale uttrykksformer. Det filmatiske uttrykket kan forstås som sakprosa for barn, som tar sikte på å revitalisere tradisjonelle barnesanger, samtidig som dette kan gi en barnetilpasset innføring i musikk-teori. Musikkvideoen blir analysert i en sosialsemiotisk ramme med utgangs-punkt i meningspotensialet som ligger i modalitetene sangtekst, musikk og filmbilder. Transkripsjon av multimodale uttrykk blir også drøftet i artikkelen. Spørsmålet som blir besvart i analysen er: Hvilke multimodale menings-potensial kommuniserer musikkvideoen Tusen plommer? Analysen viser at musikkvideoen like mye er en opplæringsvideo i å forstå en 7/8-dels takt som å lære å synge sangen Tusen plommer. Videre viser artikkelen at Sangfoni kan være et godt supplement i musikkundervisningen i grunnskolen, særlig siden det ikke er produsert trykte lærebøker i musikkfaget etter den nye læreplanen, og at digitale ressurser vil egne seg godt for å oppnå ulike kompetansemål.

En nivådelt modell for multimodal komposisjonsanalyse av digitalt medierte sakprosatekster

I denne artikkelen presenterer jeg en nivådelt modell for analyse av teksters komposisjon av flere meningsbærende uttrykksformer. Materialet er to norsk-faglige sakprosatekster, i analysen benevnt som bloggutsnitt, produsert av tredjeårs lærerstudenter i et digitalt læringsfellesskap. Modellen er selve objektet for studien, og analysene er hovedbidragene der modellen under-søkes. Sosialsemiotikk er den overordnede teoretiske anskuelsen for under-søkelsen. De meningsbærende uttrykksformene forstås dermed i sammenheng med den sosiale konteksten tekstene befinner seg i, og tolkes ut fra de sosio-teknologiske premissene for komposisjonene. Det teoretiske analyseverktøyet er forankret i Gunther Kress og Theo van Leeuwens videreutvikling av Michael Hallidays systemisk funksjonelle lingvistikk (SFL), nærmere bestemt begreper knyttet til visualitet og multimodalitet. Analysene er konkrete eksempler på hvordan den nivådelte modellen kan anvendes, og utfra analysefunn drøftes og begrunnes modellens relevans for å forstå komposisjonell meningsskaping.

Fremtidens grafikk – Visuelle stiluttrykk i multimodal klimaformidling

Organisasjoner, selskaper og institusjoner involverer stadig oftere profesjonelle grafiske designere i sin tekstproduksjon, som skal sørge for at tekstene har et visuelt stiluttrykk som tjener avsenderens interesser. Denne artikkelen benytter et sosialsemiotisk rammeverk influert av kognitiv metaforteori og fenomenologisk filosofi, for å undersøke hvordan form og bevegelse i slike visuelle stiluttrykk brukes i multimodal klimaformidling, og hvordan dette virker inn på framstillingen av klimaendringene. Studiens materiale består av tre digitalt tilgjengelige videoserier, to produsert av Norges rikskringkasting (NRK) og en av Opplysningskontoret for egg og kjøtt, der alle seriene har som formål å formidle påstander om menneskeskapte klimaendringer. Funnene illustrerer hvordan bruken av form og bevegelse knytter samtlige serier til brede ansamlinger av affektivt orienterte menings-potensialer – snarere enn å spisse serienes budskap, har de potensial til å øke grunnlaget for engasjement og gjenkjennelse, og til å assosiere avsender og budskap med ulike presumptivt verdsatte kvaliteter. Implikasjonene av disse funnene drøftes i lys av tidligere forskning i kritisk diskursanalyse, multimodalitet og sakprosa.

Møter mellom tekst og digital collage – en didaktisk, estetisk og multimodal tilnærming

Denne studien er en empirisk utforsking av et tverrfaglig læringsdesign som omhandler skapende arbeid med digitale og multimodale collager i en lærer-utdanningskontekst innenfor fagene norsk og kunst og håndverk. Målet med studien er å tilføre tekster, i dette tilfellet dikt, men med overføringsverdi til sakprosa, et nytt meningspotensial og skape en ny estetisk opplevelse og for-ståelse. Forskningsspørsmålet som besvares er følgende: Hva kjennetegner lærerstudenters multimodale og estetiske produkt og forståelse utviklet gjennom bildeskapende arbeid med dikt og collage, og hvilke didaktiske potensialer og utvidelsesmuligheter ligger i denne arbeidsformen?Kombinasjonen av sosialsemiotikk, kunstfaglig teori og fagdidaktikk utgjør det teoretiske rammeverket for studien. Utvalgte begreper som fokuseres i analysen er multimodalt samspill, den medskapende dimensjonen, litterære og visuelle metaforer samt transparens som symbolsk virkemiddel i collage. Analysene av studentenes collager og refleksjonstekster har vist at dikt i møte med den digitale collagen fører til nye muligheter for å leke, tolke og tenke gjennom komplekse multimodale metaforer og materialer. En slik tilnærmingsmåte involverer både sanser, refleksjon og studentens egen erfaringsbakgrunn og gjør tekstene relevante på en ny måte.

’Jeg er trett – trett – trett!’ Alle kvinners blad og kritikken av «husmorparadiset» på 1950-tallet

1950-tallet fremstilles gjerne som et «husmorparadis», men var i realiteten et tiår preget av en brytningstid mellom gamle og nye kvinneidealer. Sam-tidig som rekordmange gifte kvinner i denne perioden var registrert som husmødre, ble husmorens rolle diskutert både i akademiske miljøer, i kvinnepolitiske miljøer og i den brede offentligheten. I denne artikkelen undersøker vi hvordan Alle kvinners blad både kan sies å ha forholdt seg til og bidratt til denne debatten. Samtidig diskuterer vi hvorfor bladet senere har vært utelatt fra andre undersøkelser av norsk kjønns- og likestillingsdebatt på 1950-tallet, spesielt innenfor den etablerte kjønnshistorien. Gjennom en historiografisk undersøkelse av noen sentrale kjønnshistoriske fremstillinger av 1970-tallets nye kvinnebevegelse, knytter vi utelatelsen til rollen Alle kvinners blad har spilt i disse, som kjønnskonservativ ideologiprodusent som utelukkende bidro til indoktrinering av husmødre.

Brottmålsdomar som genre – Struktur, röster och språkhandlingar i svenska domar

Brottmålsdomar är strukturellt komplexa texter som ska redogöra för ett flertal röster med motsatta perspektiv samtidigt som en hög läsbarhet och förståelse för tingsrättens bedömningar och beslut upprätthålls. Den här artikeln syftar till att synliggöra brottmålsdomars struktur och visa hur röster och språkhandlingar används för att konstruera strukturen. Studien utgår från en socio-retorisk genretradition där genrer ses som kommunikativa redskap som kan användas för att uppnå olika mål. 42 domar som faller under kategorin brott mot person i brottsbalken analyseras utifrån begreppen språkhandling, tema och röst för att urskilja med vilka drag som genren konstrueras. Analysen visar att brottmålsdomar konstrueras med sex olika drag som genererar tre olika skrivsätt beroende på hur dragen ordnas.

Elevtexter i idrott och hälsa – en textetnografisk genreanalys

Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fältanteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med textvetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.