The dyad is not enough

The increasing prevalence of ageing stepfamilies and the potential of stepchildren to act as a source of support for older parents have increased the interest in long-term intergenerational step relationships. Applying a life-course perspective combined with Simmel’s theorizing on social dynamics, this exploratory study aims to investigate the preconditions for cohesion in long-term intergenerational step relationships. The study is based on interviews with 13 older parents, aged 66–79, who have raised both biological children and stepchildren. Retrospective life-course interviews were used to capture the development of step relationships over time. Interviews were analysed following the principles of analytical induction. The results reveal four central third-party relationships that are important for cohesion in intergenerational step relationships over time, involving: (1) the intimate partner; (2) the non-residential parent; (3) the bridge child; and (4) the stepchild-in-law. The findings have led to the conclusion that if we are to understand the unique conditions for cohesion in long-term intergenerational step relationships, we cannot simply compare biological parent–child dyads with step dyads, because the step relationship is essentially a mediated relationship.

#Metoo

Artikeln analyserar vittnesmål om sexuella trakasserier utifrån Honneths teori om socialt erkännande och Frickers teori om epistemisk orättvisa. Undersökningen baseras på en innehållsanalys av de vittnesmål om sexuella trakasserier som ingår i de 65 svenska #metoo-uppropen. De som vittnat i #metoo-uppropen berättar om vad som med Honneths begrepp kan beskrivas som en systematisk förvägran av socialt erkännande. De nekas solidaritet och rättigheter genom sexuella fysiska och psykiska övergrepp, vilket har en negativ inverkan på deras självförtroende, självaktning och självuppskattning. De förövande männens agerande leder i praktiken till såväl personligt lidande för de kvinnor som utsätts som deras exkludering från sociala sammanhang. Det senare sker genom att kvinnorna antingen lämnar det sammanhang i vilket de utsatts för sexuella trakasserier eller att deras deltagande i sammanhanget villkoras. De måste till exempel avstå från att berätta om vad de utsatts för eller så uteblir omgivningens stöd när de berättar. Svårigheten att mobilisera stöd för dem som blir utsatta för sexuella trakasserier tolkas i artikeln som en effekt av epistemisk orättvisa.

Transnationalism, integration och etnisk organisering

Artikeln undersöker svenska etniska organisationers verksamheter i syfte att belysa hur detta organisatoriska fält har förändrats under de senaste decennierna. Studien bygger på en totalundersökning av de 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Den visar att det etniska organisationsfältet kännetecknas av både kontinuitet och förändring. Kulturella aktiviteter var i särklass vanligast och arrangerades ofta i samverkan med olika studieförbund, vilket tyder på att folkrörelsemodellens inflytande över fältet är fortsatt stark. Det förekom större variation ifråga om integrationsfrämjande verksamheter, vilket dels antyder att organisationerna svarar mot skilda medlemsbehov, dels att några organisationer tycks ha iklätt sig rollen som välfärdsproducenter, främst för att bistå medlemmar att orientera sig i relation till olika myndigheter. Studien visar att utvecklingen inom det svenska etniska organisationsfältet uppvisar tecken på spårbunden kontinuitet, samtidigt som fältet innehåller nya inslag och tydliga tecken på förändring, i form av ett ökat inslag av transnationella samverkansformer, liksom indikationer på att det skett en transnationalisering av de etniska organisationernas politiska förhållningsätt och opinionsbildningsfunktion, exempelvis genom att webplattformar kan rikta sig mot en internationell publik.

Commitment and control

Teamwork is a well-known management technique for eliciting commitment and exerting control in private companies. However, less is known about how teamwork operates as a management tool in welfare state bureaucracies. Tying critical management and street-level bureaucracy studies, this article explores teamwork as a key component in the normative control of street-level bureaucrats within the Swedish Social Insurance Agency. Based on extensive ethnographic research, the analysis demonstrates how teamwork functions as a subtle steering device in public management. The analysis identifies teams as: a) performative tools; b) cushioning structures; and c) “moral corsets” on caseworkers. By the seamless linking of vertical and horizontal governance mechanisms, teamwork was instrumental in achieving organizational targets, thereby changing the nature of casework and reducing caseworkers’ discretion. The findings call for more research on the normative shaping of caseworkers under new forms of public management.

Redaktörerna har ordet

I det här numret av Sociologisk Forskning presenterar vi sex stycken forskningsartiklar. I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor. Artikeln utgår från en omfattande etnografisk studie av verksamheten vid Försäkringskassans lokalkontor och belyser hur normativ kontroll sprider sig i organisationen genom teamwork. I individuella intervjuer uttryckte däremot vissa handläggare en oro för att betraktas som för strikta. Författarna uppmärksammar det faktum att ingen kritik framfördes i de kollektiva arbetsprocesserna, vilket visar på en stark normativ kontroll inom verksamheten. I artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” gör Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand en innehållsanalys av vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop. I vittnesmålen framkommer, menar författarna, fyra typer av social missaktning: fysiska och psykiska övergrepp, förnedring eller kränkning, rättsberövande och epistemisk orättvisa. I artikeln diskuteras sexuella trakasserier som ”manlig samhandling”, det vill säga att en man agerar inför en publik som ger bifall till förövaren. Författarna konstaterar att ”#Metoo-rörelsen lyckades skapa ett retoriskt rum där vittnesmål om denna typ av förnedringar eller kränkningar trots detta kunde uttryckas och bli förstådda”. Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg utgår i artikeln ”The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” från retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar som uppfostrat både biologiska barn och styvbarn. En av deras slutsatser är att forskningen om mellangenerationella relationer i åldrande styvfamiljer bör ta hänsyn till den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för hur dessa relationer utvecklas över tid. Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt analyserar i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” hur socialarbetare som utför upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Författarna visar att socialarbetarna ”beskriver både sig själva och klienterna som passiva i relation till upphandlingens logik”. En slutsats i artikeln är att upphandlingarna skapar ”en hierarki av olika former av socialt arbete”, där det kortsiktiga, specialiserade och avgränsade sociala arbetet är det som görs möjligt genom upphandlingarna, medan annat socialt arbete tenderar att ges lägre prioritet. Artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” av Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell utgår från en analys av socialtjänstens akter. I texten diskuteras den betydelse bakgrund (inrikes eller utrikes född), kön och ålder har för både hur biståndshandläggare motiverar sina beslut och hur insatstyper fördelas till äldre personer. Författarna konstaterar: ”Det reser oundvikligen frågan om utrikesfödda och män i större utsträckning än inrikes födda och kvinnor får förlita sig på anhörigas informella insatser för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda”. I artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling” uppmärksammar Olle Frödin och Axel Fredholm frågan om vilken roll transnationella aktiviteter spelar för dagens civilsamhälle. Analysen utgår från en totalundersökning av 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Författarna menar att det går att det bland de etniska organisationerna i Sverige går att se en rad olika uttryck för en politisk transnationalisering som många gånger varierar beroende på migrantgruppernas förhållande till staten i ursprungslandet. I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn tar upp två nyutkomna böcker i sin recension: Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs Den politiska generationen. Kontinuitet och förändring 1968–2018 (2021) samt Kjell Östbergs Folk i rörelse. Vår demokratis historia (2021). Thörn lyfter fram att Kjell Östbergs bok ger en ”imponerande överblick” av den tidigare forskning som bedrivits ”om sociala rörelsers betydelse för det moderna svenska samhällsbygget”. Han menar att boken är starkast i skildrandet av ”mobiliseringen före rösträttsreformen”, medan den del som berör tiden efter 1945 är svagare. Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs bok beskriver Thörn som ”relativt unik” inom forskningen om sociala rörelser, eftersom den bygger på återkommande intervjuer med aktivister under en lång tidsperiod. Thörn menar att det blir tydligt att ”68-revolten faktiskt var paradigmatisk för den aktivism som följde under de följande fem decennierna” men ställer sig samtidigt frågande till varför författarna inte ägnar ”det dynamiska mötet mellan den politiska och kulturella revolten” större utrymme. Tomas Berglund beskriver antologin Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (2021) – med Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz som redaktörer – som en ”imponerande kraftsamling” som kastar ljus på olika aspekter av klass och ojämlikhet. Berglund saknar emellertid begreppet exploatering i boken, det vill säga en diskussion om ”det överutnyttjande av kroppar, själar och livsmiljöer som präglar dagens kapitalistiska produktion”, något som redan Marx menade gav utrymme för såväl kamp som politik. Charlotta Holmström skriver i sin recension av Lena Gunnarssons Samtyckesdynamiker. Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan (2020) att ”frågan om samtycke kan framstå som enkel och tydlig i den politiska debatten och i diskussionerna om lagstiftning” men att forskningen om samtycke och samtyckeskultur är mer komplex än så. Hon beskriver Lena Gunnarssons ansats som ”ambitiös” och menar att studiens styrka är ”rikedomen i det empiriska materialet” som studiens styrka men menar samtidigt att analyserna ibland inte är stringenta nog. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och gärna idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

Sociologförbundet har ordet

Terminen lider mot sitt slut och vi blickar fram emot Sociologidagarna 2022, 16–18 mars i Uppsala. Anmälningstiden för papper är nu stängd och vi är överväldigade av det stora gensvaret i sociologisverige. Mer än 300 personer har anmält sig till konferensen. För många av oss kommer det bli ett kärt återseende efter en lång tid av hemmasittande arbete. Vi får verkligen hålla tummarna för att pandemin inte sätter käppar i hjulet, så som den tyvärr gjorde i samband med Sociologidagarna i Stockholm 2020. Tänk om vi då visste att pandemin inte skulle vara över än. Från förbundets sida är vi väldigt glada över det engagemang som Sociologiska institutionen vid Uppsala universitet visar i planeringen inför Sociologidagarna. Vi är övertygande om att det kommer att bli ett lyckat arrangemang, inte minst för att vi har två jubileer att fira. För er som inte känner Uppsalasociologen utan och innan, är det värt att notera att Uppsala universitet, som första lärosäte i Sverige, utlyste en professur i sociologi strax efter andra världskriget. Tjänsten gick till Torgny T. Segerstedt. Nästa år fyller vår första professur i sociologi 75 år. Sociologidagarna i Uppsala kommer också markera en milstolpe för förbundet. Det är då exakt 60 år sedan förbundet hade sitt första årsmöte och fick sin första ordinarie styrelse. Harald Swedner blev vår första valda ordförande. Swedner erhöll sedermera Sveriges första professur i socialt arbete, vid Göteborgs universitet. Våra medlemsinstitutioner är just nu i full färd med att nominera kandidater till Sociologförbundets pris till nydisputerad forskare i sociologi för bästa sociologiska avhandling för åren 2020–2021. Valberedningen inför årsstämman 2022 utser en bedömningskommitté mot bakgrund av de nomineringar som kommer in till förbundet. Förbundet har rekommenderat medlemsinstitutionerna att följa en ordning där prefekt nominerar efter beredning av handledarkollegium (eller motsvarande). Varje institutionsmedlem får nominera max två avhandlingar. Sedan 1994 har Sociologförbundet dessutom ytterligare ett pris för synnerligen värdefull sociologisk forskning: Torgny T. Segerstedts pris för bästa artikel i Sociologisk Forskning. Detta pris administreras av tidskriftens redaktion, och ingen nominering krävs. Båda prisen anslås och delas ut på Sociologidagarna i Uppsala. Förutom äran får vinnarna även en blygsam prissumma. Slutligen vill vi rikta uppmärksamhet mot det Nordiska sociologförbundet och våra isländska kollegor som bjuder in till konferens i Reykjavik, 10–12 augusti 2022. Mer information finns på vår hemsida www.sverigessociologforbund.se liksom på https://nordicsociologicalassociation.org/. Hälsningar Kenneth Nelson Ordförande för Sveriges Sociologförbund

Social tjänst till salu

Marknadsreformer inom den svenska välfärdssektorn har öppnat för köp- och säljmodeller av välfärdstjänster. Den offentlig upphandlingen utgör navet för beställningar och utförande av tjänster inom socialtjänsten¬. Syftet med denna artikel är att undersöka hur socialt arbete formas i en upphandlingskontext, med särskilt fokus på hur socialarbetare som arbetar med att utföra upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Materialet utgörs av intervjuer med 16 utförare av sociala tjänster inom olika områden av upphandlat social arbete. Resultaten visar hur upphandlingen skapar särskilda ramar för det sociala arbetets utförande i form av avgränsningar i tid och antal, en kvantifiering av det arbete som utförs med klienter samt hur dessa ramar formar klienten som en beställning och ett ärende. Vidare visas hur utförare kompenserar för och hanterar de ramar som ges, för att på så vis möta klienternas behov. Resultaten aktualiserar frågor om det sociala arbetets möjligheter när det gäller tjänsternas avgränsning, specialisering och tidsramar.

Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete

Baserat på en explorativ studie behandlar denna artikel frågan om utrikesfödd bakgrund, kön och ålder har någon betydelse för behovsbedömningsdokumentation inom svensk äldreomsorg. Med hjälp av kvantitativ innehållsanalys och multipel logistisk regressionsanalys av akter (n=202) innehållande utredningar (n=489) av ansökningar om välfärdstjänster, undersöker denna studie om identifikationsgrunder för äldre har någon betydelse för dokumentationspraktiker. Innehållsanalysen visade att beskrivningar i akterna av utlandsfödda äldre är mer omfattande än beskrivningarna av svenskfödda. Den multipla logistiska regressionsanalysen tyder på att kön och bakgrund verkar vara relevant för hur beslut motiverades i akterna. Ålder är inte lika relevant som de andra kategorierna. Det väsentligaste fyndet är att utlandsfödda äldre i detta material beviljas hemvårdsbidrag i större utsträckning än svenskfödda. Resultaten stöder delvis den kritiska debatten om hur klienter konstrueras i dokumentation av socialt arbete eftersom de indikerar att bakgrund, kön och ålder kan spela roll för hur äldre människors ansökningar om omsorgsinsatser behandlas i akter.