Pilotstudie av genomförbarheten av Judo4Balance

Studien undersöker genomförbarheten av ett nytt judoinspirerat träningsprogram för äldre personer, Judo4Balance. Vi utvärderade genomförbarheten inför en fullskalig studie genom att följa studieprocess, resurshantering och vetenskapliga aspekter. Ytterligare utfallsmått var fysisk funktion, tilltro till egen förmåga att utföra aktiviteter utan att falla samt falltekniker. Interventionen bedömdes vara genomförbar, med vissa ändringar i träningsprogrammets längd. Vi kunde se signifikanta förbättringar av fysisk funktion och falltekniker. När det gäller tilltro till egen förmåga att utföra aktiviteter utan att falla fann vi ingen motsvarande skillnad. Judo4Balance är ett genomförbart och effektivt träningsprogram för äldre personer. Studien bidrar till ett säkert och noggrant planerat protokoll för en större studie. Resultaten tyder på att interventionen kan vara effektiv för att förebygga fallolyckor och minska risken för skador vid ett eventuellt fall. Pilot study of the feasibility of Judo4Balance – a fall preventive exercise programme targeting older adults living in their own homes The aim of this study was to assess the feasibility of Judo4Balance, a novel judo-inspired exercise intervention for community-dwelling older adults. The feasibility of carrying out a full-scale study was evaluated by the following: the study process, resource management and scientific aspects. The outcome measures evaluated were physical performance, fall related self-efficacy and fall techniques (backwards and forwards) among the older adults. The intervention was judged to be feasible in the different settings, with some changes regarding duration of the intervention. Significant improvements were seen in physical performance and fall techniques, but not for fall related self-efficacy. Judo4Balance is a feasible intervention for active older adults. This study will provide a safe and thoroughly planned protocol for the planned study and provides indication of appropriate setting depending on the target group. The results suggest that the intervention could be efficent in preventing fall accidents, or lower the risk of injury in case of a fall.

SAPO – en modell för samverkan mellan forskare och aktörer utanför akademin inom området äldre och åldrande

Den åldrande befolkningen har identifierats som en samhällsutmaning. En tydlig utveckling inom forskning om sådana utmaningar är krav på medverkan från patientgrupper, brukarorganisationer och andra aktörer utanför akademin. Syftet med artikeln är att introducera en modell för utformning och värdering av samverkan mellan akademiska forskare och aktörer utanför akademin. Modellen bygger på en genomgång av internationellt etablerade traditioner och ramverk för sådan samverkan och ramas in av komponenterna syfte, aktör, process och omfattning (SAPO) eller enklare uttryckt genom frågorna: varför, med vem, när och hur mycket? Med hjälp av modellen kan både forskare och aktörer utanför akademin föra mer systematiska och kritiskt värderande resonemang om samverkan. Det kan i sin tur leda till effektivare arbetsformer och nyttiggörande av resultat från det mångfasetterade forskningsområde som rör den åldrande befolkningen. SAPO (PAMP) – a model for collaboration between researchers and external actors wihin the field of ageing studies The ageing population has been identified as a societal challenge and it has been strongly emphasized that service users, interest groups and other actors that are external to academia should be included in this type of research. The aim of the present article is to introduce a model for the construction and evaluation of collaboration between researchers and external actors. The model is based on a review of established traditions and frameworks for such collaboration. It is summarized in the components purpose, actor, magnitude and process (PAMP, SAPO in Swedish) corresponding to the questions why, with whom, how much and when? The model will enhance the possibility of researches and external actors to approach collaboration systematically and evaluate it critically. This will in turn increase the efficiency of collaborative efforts and usefulness of findings within the multifaceted research field of ageing studies.

Lungfunktion i hög ålder och dess samband med fysisk aktivitet från medelålder upp till hög ålder

Studien undersöker sambandet mellan lungfunktion i hög ålder och fysisk aktivitet från medel­ålder till hög ålder, samt sambandet mellan fysisk aktivitet i medelålder och i hög ålder. Vi använder data från Levnadsnivåundersökningen, LNU, och Undersökningen om äldre personers levnadsvillkor, SWEOLD. Deltagarna intervjuades i medelålder (genomsnitt 53 år), sen medelålder (genomsnitt 61 år) och hög ålder (genomsnitt 81 år), med en uppföljningstid på 24–30 år från medel­ålder till hög ålder. Mer fysisk aktivitet i sen medelålder har ett samband med bättre lungfunktion i hög ålder. Sambandet består men blir mindre starkt när fysisk aktivitet i hög ålder inkluderas i analysmodellen. Det finns ett starkt samband mellan fysisk aktivitet i hög ålder och bättre lungfunktion i hög ålder. Fysisk aktivitet i sen medelålder har ett positivt samband med fysisk aktivitet i hög ålder. Vår studie visar vikten av fysisk aktivitet även högt upp i åldrarna för att bibehålla god lungfunktion. Insatser som främjar fysisk aktivitet är av särskild vikt för att främja ett fortsatt hälsosamt åldrande, även för de allra äldsta. Lung function in older age and physical activity from midlife to older age – A longitudinal study with 24-30 years of follow-up The study investigated the role of physical activity, from midlife to older age, in lung function in older age. In order to increase the understanding of the relationship between physical activity and lung function, the relationship between physical activity in midlife and physical activity in older age was also studied. Two Swedish studies based on nationally representative samples were used in this study, the Level of living survey, LNU, and the Swedish panel study of living conditions of the oldest old, SWEOLD. The participants were interviewed on three occasions; at the mean ages of 53 years, 61 years, and 81 years. The average follow-up time from the last to the first interview was 24-30 years. The results show that more physical activity in late midlife (mean age of 61 years) was associated with better lung function in older age. The association persists but attenuates when physical activity in older age was included in the analyses. There was also a strong association between physical activity in older age and better lung function in older age. Physical activity in late midlife had a positive association with physical activity in older age. This study shows the importance of physical activity in late midlife and in older ages to maintain good lung function in older ages. To invest in preventive actions in the form of physical activity are vital to be able to promote healthy aging, and should include the oldest old (76+).