scholarly journals Analisis Metafora Konseptual "Rasa" Berasaskan Data Korpus dalam Kalangan Pesakit Kemurungan

Jurnal Bahasa ◽  
2021 ◽  
Vol 21 (2) ◽  
pp. 241-272
Author(s):  
Salihah Ab Patah ◽  
Norliza Jamaluddin ◽  
Ng Chong Guan

Kajian ini meneliti fenomena kemurungan dalam kalangan pesakit MDD dari perspektif bahasa. Kajian kes yang menjadi reka bentuk kajian ini memfokuskan seorang pesakit MDD di Pusat Perubatan Universiti Malaya (PPUM). Kajian menggunakan Teori Metafora Konseptual (TMK) oleh Lakoff dan Johnson (1980), analisis metafora sistematik oleh Cameron et al. (2010) dan Prosedur Pengidentifikasian Metafora (PPM) oleh Kumpulan Pragglejaz (2007). Dengan membangunkan data korpus sendiri (DIY corpus), data lisan ditranskripsi untuk dianalisis secara mendalam. Kajian ini mendapati bahawa sebanyak 61% kata "rasa" yang ditemukan dalam data korpus menunjukkan rangkuman bahasa emosi dan perasaan seseorang. Kata "rasa" dalam data korpus dianalisis untuk melihat cara pesakit Major Depression Disorder (MDD) mengekspresikan emosi kesedihan, kekecewaan dan putus harapan yang disampaikan melalui ungkapan tersirat. Sebanyak 87% metafora linguistik mengkonseptualkan metafora kemurungan. Dapatan kajian juga menunjukkan bahawa bahasa Melayu mempunyai set metafora yang sama dengan kajian lepas apabila metafora kemurungan yang telah diidentifikasikan sangat relevan dengan pemetaan metafora konseptual yang sedia ada, iaitu KEMURUNGAN IALAH KEJATUHAN, KEMURUNGAN IALAH SIMPTOM FIZIKAL, KEMURUNGAN IALAH BENDA, KEMURUNGAN IALAH BEBAN, KEMURUNGAN IALAH ORGANISMA HIDUP, KEMURUNGAN IALAH PERJALANAN dan KEMURUNGAN IALAH PEPERANGAN. Gabungan metafora sistematik juga dapat membingkaikan pemikiran pesakit kemurungan dan masyarakat sekeliling sehingga membentuk satu set metafora sistematik, iaitu PERSEPSI PESAKIT MENTAL TERHADAP STIGMA MASYARAKAT IALAH PERSEPSI NEGATIF TERHADAP ISLAM.

2013 ◽  
Vol 42 (1) ◽  
pp. 24-33 ◽  
Author(s):  
Johanna Fiess ◽  
Astrid Steffen ◽  
Christian Pietrek ◽  
Brigitte Rockstroh

Theoretischer Hintergrund: Dissoziative Symptome treten bei verschiedenen psychischen Störungen auf und werden bei einigen Störungen mit traumatischen Erfahrungen assoziiert. Fragestellung: Wird der Zusammenhang zwischen dissoziativer Symptomatik und belastenden Erfahrungen moduliert durch die Art der Erfahrung und das Alter zum Zeitpunkt der Belastung? Methode: Bei 82 Patienten (Borderline-Persönlichkeitsstörung, BPS; Major Depression Disorder, MDD) und 54 gesunden Kontrollpersonen wurden per Interview belastende Erfahrungen während Kindheit und Jugend (3 – 16 Jahre) ermittelt. Zusammenhänge zwischen Belastung und dissoziativer Symptomatik wurden regressionsanalytisch unter Berücksichtigung von Diagnose und komorbider Posttraumatischer Belastungsstörung (PTBS) untersucht. Ergebnisse: Dissoziative Symptomatik korreliert bei BPD und MDD (mit komorbider PTBS) positiv mit emotionalem (neben sexuellem) Missbrauch und mit Belastungen in der Pubertät. Schlussfolgerung: Therapeutische Berücksichtigung emotionaler und pubertärer Belastung könnte die (Behandlung erschwerende) dissoziative Symptomatik reduzieren.


2018 ◽  
Vol 44 (1) ◽  
pp. 1-6
Author(s):  
T. F. Shamaeva ◽  
M. V. Pronina ◽  
G. Yu. Polyakova ◽  
Y. I. Polyakov ◽  
V. M. Klimenko

2020 ◽  
Vol 9 (8) ◽  
pp. 2375 ◽  
Author(s):  
Napoleon Waszkiewicz

Psychiatric disorders, also called mental illnesses or mental disorders, constitute a wide group of disorders including major depression disorder (MDD), bipolar disorder (BD), schizophrenia (SCZ) and other psychoses, anxiety disorders (ANX), substance-related disorders (SRD), dementia, developmental disorders e [...]


2019 ◽  
Vol 29 ◽  
pp. S1212
Author(s):  
María Marcela Velásquez Toledo ◽  
Yvonne Gómez Maquet ◽  
Eugenio Ferro ◽  
Álvaro Arenas ◽  
Catalina Uribe ◽  
...  

Sign in / Sign up

Export Citation Format

Share Document