scholarly journals Redaktörerna har ordet

2020 ◽  
Vol 57 (2) ◽  
Author(s):  
Lena Sohl ◽  
Magnus Wennerhag

Det här numret av Sociologisk Forskning är det första som helt görs av redaktionen på Södertörns högskola. Numret ges ut i en tid som tydligt präglas av den globala coronaviruspandemin. Redan i förra numret publicerade vi ett samtal mellan fyra svenska sociologer om pandemin och vårt samhälles hantering av den. I detta nummer efterlyser vi mer sociologisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19, genom en öppen anmodan (Call for papers) att skicka in artikelmanuskript med coronapandemirelaterad empirisk forskning till ett kommande temanummer av Sociologisk Forskning. Den tid i vilket detta nummer publiceras präglas också av de globala protester som inleddes efter det att en vit amerikansk polis dödade den 46-årige svarta mannen George Floyd. För dessa protester har den sociala rörelsen Black Lives Matter haft en avgörande betydelse. I det här numret publicerar vi en intervju med den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander, en av de planerade huvudtalarna vid årets inställda Sociologidagarna. Intervjun kretsar främst kring Alexanders teori om den civila sfären, men behandlar även covid-19-pandemin, George Floyd och Black Lives Matter. I intervjun får Alexander frågan av Andrea Voyer, som tillsammans med Anna Lund har gjort intervjun, hur kultursociologin kan hjälpa oss att förstå den globala pandemin och den globala sociala rörelse som uppmärksammar svarta livs betydelse. Alexander svarar att en allmän sociologisk förståelse av covid-19-pandemin skulle kunna uppmärksamma betydelsen av klass, bristfälliga sjukvårdssystem eller politiska maktstrukturer. Men som kultursociolog vill Alexander även rikta blicken mot ”känslostrukturerna och representationens strukturer”, det vill säga frågor om vilket slags samhälle som vi känner att vi är. Han talar om covid-19-pandemin som ett trauma. Mordet på George Floyd beskriver Alexander som ”ett trauma inuti ett trauma”. Den solidaritetsrörelse som växt fram ser han dock som en möjlig brytpunkt för rasrelationerna i USA. I det här numret presenterar vi fyra forskningsartiklar. Rolf Lidskog skriver i sin artikel ”Samhället utmanat? Artificiell intelligens och sociologisk kunskap” att en allt viktigare sociologisk uppgift är att studera AI (artificiell intelligens), om vi ska kunna förstå samhällets utformning och det sociala livet av i dag. Lidskog visar hur sociologiska perspektiv både kan vidareutveckla kunskapen om AI och utmana dominerande föreställningar om detta fenomen. I artikeln ”Resisting the rat race. Self-sufficiency as a search for resonance in rural Sweden” analyserar Majken Jul Sørensen läsarbrev till tidningen Åter, skrivna av familjer som flyttat till den svenska landsbygden för att leva mer självförsörjande. Sørensen uppmärksammar frågor om modernitet, konstruktivt motstånd och vad livet i ett samhälle utan ekonomisk tillväxt skulle kunna innebära. Sofia Strid studerar i sin artikel ”Betydelser av könsstympning hos migrerade minoriteter i Sverige. En feministisk våldsforskningsanalys” attityder, förhållningsätt och förändringsfaktorer i förhållande till könsstympning, ett fenomen som hon ser som ett uttryck för samhälleligt och könat våld. Strid argumenterar för att det finns allt för lite kunskap om attityder till könsstympning i Sverige och att feministiska perspektiv kan tillföra nya värdefulla perspektiv i denna fråga. Sverre Wide menar i sin artikel ”Schack och social interaktion. En undersökning av Dag Østerbergs och Johan Asplunds analyser av schack” att sociologin allt för lite uppmärksammat spelandet av schack. Wides bidrag är att teoretiskt närma sig den struktur som utmärker schackspelandets sociala interaktion, vilket han gör genom att undersöka Østerbergs och Asplunds tidigare schackanalyser. I numret publicerar vi också fyra recensioner av nyutkomna böcker. Stefan Svallfors undrar i sin recension av Irene Wennemos Politik på riktigt. Handbok för sociala ingenjörer (2020) huruvida det vore ”en absurd överdrift att utnämna Irene Wennemo till en svensk nutida Machiavelli”. I sin recension av Miguel Martinez Squatters in the capitalist city. Housing, justice, and urban politics (2019) drar sig Anders Westerström till minnes ett möte med en äldre husockupant i Frankrike, och hur denne uppmärksammade en rad motsättningar som husockupanter ställs inför under postfordistiska och nyliberala samhällsförhållanden. Frågan om hur klass och rasism hänger samman analyseras av Mikael Svensson i avhandlingen Hur klass gör skillnad. Klasspositionens betydelse för rasistiska och negativt särskiljande praktiker (2019) och recensenten Susanne Urban menar att den, som alla bra frågor, inte är lätt att svara på. Aida Alvinius beskriver i sin recension av antologin Genus, risk och kris (2020) av Jennifer Hobbins, Erna Danielsson och Angelika Sjöstedt (red.) boken som ”ett ambitiöst försök till ett tvärvetenskapligt samarbete”. Vi vill också uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag till recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Vi vill också uppmärksamma våra läsare på att Sociologisk Forskning under våren har tagit steget ut bland de sociala medierna och numera finns på Facebook, Instagram och Twitter (webbadresserna hittar du på sidan 2 i detta nummer). I dessa kanaler uppmärksammar vi såväl nypublicerat som äldre material från vårt digitala arkiv och vi hoppas att på detta sätt ytterligare synliggöra aktuella och samhällsrelevanta artiklar i Sociologisk Forskning för en bredare publik. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning

2019 ◽  
Vol 68 (6/7) ◽  
pp. 550-567
Author(s):  
Sumeer Gul ◽  
Sangita Gupta ◽  
Tariq Ahmad Shah ◽  
Nahida Tun Nisa ◽  
Shazia Manzoor ◽  
...  

Purpose Open access journals (OAJs) offer immediate, free and unrestricted online access to the scholarly literature. The purpose of this study is to trace the status and characteristics of OAJs published across the globe. Various trends that have evolved in OAJ market have been studied. Design/methodology/approach The study is based on data collected from one of the largest OA journal directory – Directory of Open Access Journals (DOAJ). The data were downloaded on 02 January 2018 and details of OAJs added to DOAJ till 31 December 2018 were harvested, codified and further analyzed in SPSS software. A Microsoft-Excel template application – MAKESENS – developed by Finnish Meteorological Institute (Finland) in 2002, was explored to perform Mann–Kendall Test and Sen’s Slope Estimates. Findings A less score of OAJs offer access to their archival content. An increasing trend is witnessed in the OAJ publishing with Elsevier, Sciendo and BioMed Central (BMC) as the top publishers. Majority of publishers are from high-income zone countries, followed by upper-middle and lower-middle zone countries. Majority of OA publishers are from the UK, Indonesia and Brazil. A lesser score of journals offer article processing charges and/or author submission charges. Majority of OAJs from high- and lower-middle-income zone countries levy submission/processing charge to authors compared to OA journals from upper-middle- and lower-income zone countries (p < 0.01). OJS stays a prioritized platform for hosting OA journal content. Portico and CLOCKSS/LOCKSS are mostly used for long-term preservation purposes. Majority of OAJs from high-income zone countries participate in digital arching initiatives compared to ones from other income zones. Majority of the journals adopt a peer review (double-blind peer review, blind peer review, peer review and open peer review) process for validation of their scholarly content. The time lag between submission and publication ranges from one to 53 weeks, with majority of OAJs having a time lag of 11-20 weeks. Creative Commons Licenses are mainly adopted by OAJs. Research limitations/implications As the study is based on the data offered by DOAJ, any gaps in the DOAJ data will also get reflected in the study. Further, there might be other OAJs also that have yet to show compliance with DOAJ standards and get indexed with it. Originality/value The study tries to showcase the current status and characteristics of OAJs.


2021 ◽  
Vol 58 (1–2) ◽  
Author(s):  
Lena Sohl ◽  
Magnus Wennerhag

Det här numret ägnar vi i huvudsak åt sociologisk forskning om covid-19-pandemins samhälleliga konsekvenser. Redan kort efter pandemins utbrott, i april 2020, publicerade tidskriften ett samtal mellan fyra svenska sociologer om covid-19-pandemin och vårt samhälles hantering av den. Vi bjöd kort därefter in Shai Mulinari, Linda Soneryd och Susanna Öhman att vara gästredaktörer till ett kommande temanummer med färsk empirisk forskning om hur samhället och människors liv har påverkats av coronakrisen och covid-19-pandemin. Resultatet blev detta dubbelnummer, som på olika sätt ger viktiga inblickar i hur pandemin har påverkat samhället i stort och olika utsatta gruppers livsvillkor. I de olika artiklarna får vi bland annat veta mer om vad svenskarna varit mest oroliga för under pandemin, hur arbetssituationen för personal inom vård och omsorg påverkades av den nya virussjukdomen, hur människor har förhållit sig till ”den svenska strategin” i sin vardag och hur dem vars anhöriga har avlidit under pandemin har hanterat de restriktioner som omöjliggjorde ett sista farväl vid dödsbädden. De enskilda artiklarna presenteras mer utförligt i den härpå följande introduktionen av gästredaktörerna, som vi även vill tacka för deras gedigna arbete med numret. I detta nummer presenterar vi också en ny satsning i form av så kallade research notes eller forskningsnotiser. Den tidigare Lundaredaktionen för tidskriften gav 2017 ut ett helt nummer med sådana forskningsnotiser, under temat ”Look at what’s happening in Sweden”. Den nuvarande redaktionen vid Södertörns högskola vill nu göra detta till ett stående inslag i Sociologisk Forskning. Forskningsnotiserna är tänkta att presentera nya forskningsresultat i kortare textformat än sedvanliga artiklar. Notiserna ska utgå från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, men även komparativa studier som berör svenska förhållanden kan publiceras. Ni hittar en introducerande text som beskriver hur forskningsnotiserna ska utformas längre fram i detta nummer. I numret finns även recensioner av fem nyutkomma böcker. Två recensioner anknyter till numrets övergripande tema om covid-19-pandemin. I sin recension av Peter Baldwins Fighting the first wave. Why the Coronavirus was tackled so differently across the globe (2021) noterar Anne Kaun att Sverige ges en central roll i boken, och att Baldwin skriver fram sin egen position genom att argumentera för att Sverige tog fel väg i pandemin. Tobias Olofsson recenserar Johan Hirschfeldts och Olof Peterssons Rättsregler i kris (2020), en bok som också diskuterar Sveriges krishantering under coronaviruspandemin. Olofsson menar att författarna gör en ambitiös genomlysning av svensk krislagstiftning och att deras text inte bara är ”hantverksmässigt intressant utan den är också sociologiskt spännande då de antaganden framställningen bygger på och de slutsatser som presenteras resonerar med centrala sociologiska teman”. Övriga recensioner i numret behandlar böcker med helt andra teman. Hannah Bradby framhåller att Marie Sépulchres Disability and citizenship studies (2021) är tydlig och välstrukturerad i sitt sätt att undersöka funktionalitet, aktivism och medborgarskap samt sätter dessa teman i relation till frågor som ojämlikhet och social rättvisa. Stina Fernqvist närmar sig Sara Eldéns Forskningsetik. Vägval i samhällsvetenskapliga studier (2020) utifrån tankar kring de konkreta situationer vi som samhällsvetenskapliga forskare återkommande ställs inför: ”situationer som kräver självreflektion och som pockar på vår uppmärksamhet med frågor om vad forskningsetik egentligen är i praktiken”. Fernqvist uppmärksammar Eldéns påpekande att en bra forskare kanske alltid måste utstå ”en aning ångest” eftersom den samhällsvetenskapliga forskning som inbegriper människor alltid är en komplicerade process. Slutligen tar sig David Scott an Ian Buchanans Assemblage theory and method (2020) genom att diskutera begreppet assemblage – som översatts till ”sammansättning” – ett begrepp som fått genomslag inom samhällsvetenskaperna under det senaste decenniet. Scott menar att Buchanans bok saknar resonemang om hur ”teoretiska begrepp omsätts i metodologisk praktik”, vilket han finner märkligt då boken ”har ordet method i titeln”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning


Author(s):  
Hayder A. L. Mossa ◽  
◽  
Taif Alawsi ◽  

The editors of the Iraqi Journal of Embryos and Infertility Researches (IJEIR) are thankful to the huge efforts made by the reviewers in peer- reviewing the submitted manuscripts. Thanks to their efforts the second issue of the 9th volume is now available online with open access to the articles content. We are looking forward in inclusion in relevant indexing in the near future. We would like to acknowledge the reviewers for their contribution, and we wish them the greatest success. We ensured the anonymity of both reviewers and authors and followed a double-blind peer-review procedure. Our published articles are under the creative common attribution license. We strictly followed the COPE ethical code in the published studies. Our articles are published under the Creative Commons Attribution 4.0 International License which permits use, sharing, adaptation, distribution and reproduction in any medium or format, as long as you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons license, and indicate if changes were made. http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/


2014 ◽  
Vol 1 (1) ◽  
Author(s):  
Bryan Kudish

It is my pleasure to introduce to you the first volume of the Columbia Undergraduate Research Journal, an interdisciplinary publication that serves as a platform for undergraduates from all over the world to display the fruits of their academic investigations. The diversity of our authors is matched only by that of their subject matters, which range anywhere from biomedical engineering to political science and astrophysics. One thing is certain: our organization is privileged to showcase the work of this incredible set of individuals. Before each research piece, you will find a concise commentary written by a member of our editorial staff that places the author’s arguments and findings in the context of ongoing conversations in his/her field and related disciplines in order to more effectively communicate the significance of the research to any passing reader. With this initial volume of our journal, we lead the battle against negative the stereotypes attached to undergraduate journalism by seeking to adopt the practices of premier research publications, emphasizing ethically sound review policies and overall professionalism in our interactions with our authors. As we launch our website, we look forward to initiating a double blind peer review process, and to making our content freely available through our open access interface. We are an organization dedicated to our brilliant contributors, our tireless editorial staff, and of course you, the reader, from whom the entire process and presentation of research derives its significance. Best regards, Bryan Kudisch, Editor-in-Chief


2019 ◽  
Vol 9 (1) ◽  
pp. e1-e10
Author(s):  
Taif Alawsi ◽  
Hayder A. L. Mossa

The editors of the Iraqi Journal of Embryos and Infertility Researches (IJEIR) are thankful to the huge efforts made by the reviewers in peerreviewing the submitted manuscripts. Thanks to their efforts the first issue of the 9th volume is now available online with open access to the articles content. We are looking forward in inclusion in relevant indexing in the near future. We would like to acknowledge the reviewers for their contribution, and we wish them the greatest success. We ensured the anonymity of both reviewers and authors and followed a double-blind peer-review procedure. Our published articles are under the creative common attribution license. We strictly followed the COPE ethical code in the published studies. Our articles are published under the Creative Commons Attribution 4.0 International License which permits use, sharing, adaptation, distribution and reproduction in any medium or format, as long as you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons license, and indicate if changes were made. http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/


2021 ◽  
Vol 58 (3) ◽  
Author(s):  
Lena Sohl ◽  
Magnus Wennerhag

I det här numret av Sociologisk Forskning presenterar vi sex stycken forskningsartiklar. I artikeln ”Commitment and control. Teamwork as management tool in a welfare state bureaucracy” visar Kerstin Jacobsson och Katarina Hollertz hur teamwork fungerar som en subtil styrmekanism inom offentlig sektor. Artikeln utgår från en omfattande etnografisk studie av verksamheten vid Försäkringskassans lokalkontor och belyser hur normativ kontroll sprider sig i organisationen genom teamwork. I individuella intervjuer uttryckte däremot vissa handläggare en oro för att betraktas som för strikta. Författarna uppmärksammar det faktum att ingen kritik framfördes i de kollektiva arbetsprocesserna, vilket visar på en stark normativ kontroll inom verksamheten. I artikeln ”#Metoo. En kamp för socialt erkännande och rättvisa” gör Emma Engdahl, Maria Nyman och Hans Ekbrand en innehållsanalys av vittnesmål från 65 svenska #metoo-upprop. I vittnesmålen framkommer, menar författarna, fyra typer av social missaktning: fysiska och psykiska övergrepp, förnedring eller kränkning, rättsberövande och epistemisk orättvisa. I artikeln diskuteras sexuella trakasserier som ”manlig samhandling”, det vill säga att en man agerar inför en publik som ger bifall till förövaren. Författarna konstaterar att ”#Metoo-rörelsen lyckades skapa ett retoriskt rum där vittnesmål om denna typ av förnedringar eller kränkningar trots detta kunde uttryckas och bli förstådda”. Torbjörn Bildtgård, Marianne Winqvist och Peter Öberg utgår i artikeln ”The dyad is not enough. Third-party mediation as a precondition for cohesion in long-term step relationships” från retrospektiva livsloppsintervjer med äldre föräldrar som uppfostrat både biologiska barn och styvbarn. En av deras slutsatser är att forskningen om mellangenerationella relationer i åldrande styvfamiljer bör ta hänsyn till den särskilda roll som en ”tredje part” ofta spelar för hur dessa relationer utvecklas över tid.   Simon Härnbro, Marcus Herz och Magnus Dahlstedt analyserar i artikeln ”Social tjänst till salu. Om socialt arbete i upphandlingens tid” hur socialarbetare som utför upphandlade tjänster beskriver sitt arbete. Författarna visar att socialarbetarna ”beskriver både sig själva och klienterna som passiva i relation till upphandlingens logik”. En slutsats i artikeln är att upphandlingarna skapar ”en hierarki av olika former av socialt arbete”, där det kortsiktiga, specialiserade och avgränsade sociala arbetet är det som görs möjligt genom upphandlingarna, medan annat socialt arbete tenderar att ges lägre prioritet. Artikeln ”Dokumentationens roll för klientskapande processer i äldreinriktat socialt arbete. Spelar utlandsfödd bakgrund, kön och ålder någon roll?” av Anna Olaison, Maricel Knechtel, Sandra Torres och Emilia Forssell utgår från en analys av socialtjänstens akter. I texten diskuteras den betydelse bakgrund (inrikes eller utrikes född), kön och ålder har för både hur biståndshandläggare motiverar sina beslut och hur insatstyper fördelas till äldre personer. Författarna konstaterar: ”Det reser oundvikligen frågan om utrikesfödda och män i större utsträckning än inrikes födda och kvinnor får förlita sig på anhörigas informella insatser för att få sina omsorgsbehov tillgodosedda”. I artikeln ”Transnationalism, integration och etnisk organisering. En studie av svenska etniska organisationer i ljuset av civilsamhällets omvandling” uppmärksammar Olle Frödin och Axel Fredholm frågan om vilken roll transnationella aktiviteter spelar för dagens civilsamhälle. Analysen utgår från en totalundersökning av 52 riksförbund som fått bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). Författarna menar att det går att det bland de etniska organisationerna i Sverige går att se en rad olika uttryck för en politisk transnationalisering som många gånger varierar beroende på migrantgruppernas förhållande till staten i ursprungslandet.   I numret finns även tre recensioner av fyra aktuella böcker. Håkan Thörn tar upp två nyutkomna böcker i sin recension: Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs Den politiska generationen. Kontinuitet och förändring 1968–2018 (2021) samt Kjell Östbergs Folk i rörelse. Vår demokratis historia (2021). Thörn lyfter fram att Kjell Östbergs bok ger en ”imponerande överblick” av den tidigare forskning som bedrivits ”om sociala rörelsers betydelse för det moderna svenska samhällsbygget”. Han menar att boken är starkast i skildrandet av ”mobiliseringen före rösträttsreformen”, medan den del som berör tiden efter 1945 är svagare. Sven-Axel Månssons och Svante Lundbergs bok beskriver Thörn som ”relativt unik” inom forskningen om sociala rörelser, eftersom den bygger på återkommande intervjuer med aktivister under en lång tidsperiod. Thörn menar att det blir tydligt att ”68-revolten faktiskt var paradigmatisk för den aktivism som följde under de följande fem decennierna” men ställer sig samtidigt frågande till varför författarna inte ägnar ”det dynamiska mötet mellan den politiska och kulturella revolten” större utrymme. Tomas Berglund beskriver antologin Klass i Sverige. Ojämlikheten, makten och politiken i det 21:a århundradet (2021) – med Daniel Suhonen, Göran Therborn och Jesper Weithz som redaktörer – som en ”imponerande kraftsamling” som kastar ljus på olika aspekter av klass och ojämlikhet. Berglund saknar emellertid begreppet exploatering i boken, det vill säga en diskussion om ”det överutnyttjande av kroppar, själar och livsmiljöer som präglar dagens kapitalistiska produktion”, något som redan Marx menade gav utrymme för såväl kamp som politik. Charlotta Holmström skriver i sin recension av Lena Gunnarssons Samtyckesdynamiker. Sex, våldtäkt och gråzonen däremellan (2020) att ”frågan om samtycke kan framstå som enkel och tydlig i den politiska debatten och i diskussionerna om lagstiftning” men att forskningen om samtycke och samtyckeskultur är mer komplex än så. Hon beskriver Lena Gunnarssons ansats som ”ambitiös” och menar att studiens styrka är ”rikedomen i det empiriska materialet” som studiens styrka men menar samtidigt att analyserna ibland inte är stringenta nog.   Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, forskningsnotiser, förslag på recensioner och gärna idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida.   Lena Sohl och Magnus Wennerhag Redaktörer för Sociologisk Forskning


2020 ◽  
Vol 10 (1) ◽  
pp. e1-e10
Author(s):  
Taif Alawsi ◽  
Ula M. R. Al-Kawaz ◽  
Hayder A. L. Mossa

The editors of the Iraqi Journal of Embryos and Infertility Researches (IJEIR) are thankful to the huge efforts made by the reviewers in peerreviewing the submitted manuscripts. Thanks to their efforts the first issue of the 9th volume is now available online with open access to the articles content. We are looking forward in inclusion in relevant indexing in the near future. We would like to acknowledge the reviewers for their contribution, and we wish them the greatest success. We ensured the anonymity of both reviewers and authors and followed a double-blind peer-review procedure. Our published articles are under the creative common attribution license. We strictly followed the COPE ethical code in the published studies. Our articles are published under the Creative Commons Attribution 4.0 International License which permits use, sharing, adaptation, distribution and reproduction in any medium or format, as long as you give appropriate credit to the original author(s) and the source, provide a link to the Creative Commons license, and indicate if changes were made. http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/


Tekstualia ◽  
2013 ◽  
Vol 4 (35) ◽  
pp. 115-122
Author(s):  
Ewa Łukaszyk

Analytic practices in the humanities have been gradually transformed into a new form of symbolic oppression. Open access download and indiscriminate consumption do not automatically imply an equal active participation in the debate. Apparently, the „democratic” rules and procedures behind the production of knowledge, such as a double-blind peer-review system, are not as innocent as they seem. Andrzej Walicki has pointed out that Polish scholars may have to face continuing hindrances, which should be interpreted not only as a result of their personal insuffi ciency, but as an epiphenomenon of a global problem: they remain in the shadow of the Theory’s Empire. The necessity of creating new networks of exchange is thus evident, and so is the task of rethinking the concept of „the world” in order to guarantee participation and visibility.


2018 ◽  
Vol 4 (3) ◽  
pp. 340-342
Author(s):  
Simone SEMENSATTO

O Open-Access ou Acesso Aberto de publicações científicas tem sido reconhecido como uma agenda implícita por muitos movimentos, segmentos, órgãos, instituições, e outros setores nacionais e internacionais, relacionados à pesquisa, à produção de conhecimento e às publicações.  Importante observar que existem muitos meios de publicar um conteúdo acadêmico, contudo, o artigo científico segue sendo considerado, para a maioria das áreas do conhecimento, o principal meio de divulgação científica pois a avaliação realizada por pares garante  maior qualidade a publicação.A partir dos anos 2000 os custos elevados para a produção e manutenção de periódicos passaram  a ser uma preocupação cada vez mais crescente dos órgãos envolvidos com a publicação de periódicos científicos.   O programa SciELO (Scientific Electronic Library Online) surgiu em 1998 como uma solução para tornar o conhecimento acessível a todos, principalmente aqueles produtos  oriundos de verba pública. Já  considerando o  nível nacional tivemos a implementação do Portal de Periódicos da CAPES, no ano 2000, proporcionando aos estudantes de instituições de todo o país o acesso direto aos melhores “journals” de forma a garantir a melhoria da produção científica nacional. É fácil identificar as revistas que possuem acesso livre no Portal da CAPES: ao lado do título tem a imagem oficial do Open-Access que é  um cadeado aberto.Em 2001, a nível mundial, ocorreu um importante evento: o Budapest Open Archives Initiative momento  no qual foram definidas duas iniciativas de Open-Access. A chamada via verde (Green Road) que considera o trabalho do autor como auto-arquivado, ou seja, o  próprio autor pode depositar o seu trabalho em site próprio ou através de outros canais de comunicação  e como ocorre atualmente em muitos repositórios institucionais.  E a via dourada (Gold Road) na qual o documento é disponibilizado pelos editores, a exemplo da iniciativa do programa SciELO.  Atualmente o SciELO é considerado o maior provedor de periódicos indexados pelo DOAJ (Diretório de Periódicos de Acesso Aberto).Nos   Estados Unidos já foi declarado que toda pesquisa financiada pelo governo deverá ter os seus resultados de pesquisa publicados em Open-Acess.  E na Europa há um projeto que prevê que até 2020 todos os resultados de pesquisas financiadas pela União Europeia estejam disponibilizada da mesma forma. A Espanha, por exemplo, já exigiu de suas principais universidades a criação de repositórios institucionais e o depósito dos trabalhos científicos de todos os seus pesquisadores. As revistas científicas que disponibilizam livremente os artigos publicados fazem parte do  movimento Open-Access, e nesse contexto também nasceu a  Revista Eletrônica Científica da Uergs (RevUergs).  Além de disponibilizar os artigos em acesso aberto possuímos a preocupação de oferecer um processo de revisão por pares  duplo cego (double blind peer review), que prima pela  qualificação do referido periódico por meio de indexação e divulgação, consoante com as palavras de uma das Editoras Chefe, Erli Schneider Costa (2016, p.3): A cada novo número esperamos oferecer aos nossos leitores mais artigos de qualidade bem como dar oportunidades aos autores de publicarem em um veículo sério e ético, cujas diretrizes são claramente definidas. Para tanto estamos realizando a inclusão da REV-UERGS em bases de dados nacionais e internacionais de forma a divulgar os artigos publicados. Atualmente a RevUergs é indexada em algumas bases e todos os artigos publicados  recebem o registro de DOI (Digital object identifier) que é considerado um registro padrão para identificação de documentos na internet.  Existem estudos que comprovam o impacto  positivo do Open-Access  (PACKER et al., 2014) e percebido por meio do número crescente de acessos e downloads dos artigos, bem como da ampliação das  citações. Também há estudos estatísticos de usos em repositórios institucionais, a exemplo do Repositório Digital da Universidade Federal do Rio Grande do Sul (UFRGS), é possível verificar os acessos e os downloads do documento no link Estatísticas, acessível a todosAssim sendo podemos afirmar que, com base nos dados sobre o aumento de visibilidade dos artigos científicos se comprova que um dos maiores benefícios do Open-Access para o conhecimento é a democratização da informação e a ampliação do poder de colaboração entre os pesquisadores. 


Author(s):  
Markus Wust

This qualitative study investigates how faculty gather information for teaching and research and their opinions on open access approaches to scholarly communication. Despite generally favorable reactions, a perceived lack of peer review and impact factors were among the most common reasons for not publishing through open-access forums.Cette étude qualitative examine comment les membres du corps professoral recueillent l’information pour l’enseignement et la recherche, et leurs opinions envers les approches de la communication scientifique à libre accès. Malgré des réactions généralement favorables, le manque perçu de révision par les pairs et les facteurs d’impact comptent parmi les motifs habituellement évoqués pour ne pas publier sur ces tribunes à libre accès. 


Sign in / Sign up

Export Citation Format

Share Document