Effect of traditional processing methods on chemical composition and in vitro true dry matter digestibility of the Mophane worm (Imbrasia belina)

2007 ◽  
Vol 68 (3) ◽  
pp. 492-500 ◽  
Author(s):  
O.R. Madibela ◽  
T.K. Seitiso ◽  
T.F. Thema ◽  
M. Letso
2016 ◽  
Vol 94 (suppl_5) ◽  
pp. 307-307
Author(s):  
J. A. Santos-Haliscak ◽  
J. Kawas ◽  
H. Fimbres-Durazo ◽  
G. Moreno-Degollado ◽  
R. E. Vázquez-Alvarado ◽  
...  

Rangifer ◽  
1986 ◽  
Vol 6 (2) ◽  
pp. 8 ◽  
Author(s):  
Torstein H. Garmo

<p>The chemical composition and in vitro dry matter digestibility of 45 samples of different species of lichen are reported. Mean content (g/100 g dry matter) of the main nutrients was: crude protein 4.2, crude fat 3.2, crude fibre 16.6, ash 1.9, Ca 0.15, P 0.09, Mg 0.05, K 0.13, Na 0.035, S 0.07. The content of microminerals (mg/kg dry matter) was: Cu 2.5, Mo 0.11, Zn 27.2, Se 0.12, Fe 898, Mn 154. The mean in vitro dry matter digestibility was 35%. However, the in vitro method do underestimate the dry matter digestibility of lichens. Stereocaulon spp. showed higher levels of crude protein, P, S, Cu and Mo than Cetraria spp. and Cladonia spp. Cetraria nivalis showed higher digestibility and contained more NFE, ash, Ca, Mg, but less crude fibre than Cladonia stellaris. Lichens contained less amounts of most nutrients compared with grasses (Fig. 1), exept for crude fat, NFE, Se and Fe.</p><p>Kjemisk innhald og in vitro ford&oslash;yelsesgrad av lav.</p><p>Abstract in Norwegian / Samandrag: Kjemisk innhald og in vitro ford&oslash;yelsesgrad av t&oslash;rrstoffet er bestemt i 45 pr&oslash;ver av beitelav fr&aring; to stader i S&oslash;r-Noreg. Middel innhald (g/100g t&oslash;rrstoff) av f&oslash;lgjande n&aelig;ringsstoff var: protein 4.2, feitt 3.2, trevlar 16.6, oske 1.9, kalsium 0.15, fosfor 0.09, magnesium 0.05, kalium 0.13, natrium 0.035, svovel 0.07. Innhaldet (mg/kg t&oslash;rrstoff) av mikron&aelig;ringsstoffa var: kopar 2.5, molybden 0.11, sink 27.2, selen 0.12, jern 898 og mangan 154. Den midlare ford&oslash;yelsesgraden av t&oslash;rrstoffet i lav-pr&oslash;vene var 35%, men in vitro ford&oslash;yelsesanalyser undervurderer ford&oslash;yelsesgraden av lav. Det var ein stor variasjon mellom dei ulike lavartane for dei fleste n&aelig;ringsstoffa og ford&oslash;yelsesgraden. Stereocaulon spp. inneheldt meir protein, fosfor, svovel, kopar og molybden enn Cetraria spp. og Cladonia spp. Gulskinn hadde h&oslash;gare ford&oslash;yelsesgrad, og innehaldet av NFE, oske, kalsium og magnesium var h&oslash;gre enn i kvitkrull, medan trevleinnhaldet var st&oslash;rst i kvitkrull. Lav inneheldt mindre av dei fleste n&aelig;ringsstoffa samanlikna med gras, unnateke feitt, NFE, selen og jern.</p><p>J&auml;k&auml;lien kemiallinen sis&auml;lt&ouml; ja in vitro sulatuksen aste.</p><p>Abstract in Finnish / Yhteenveto: Kuiva-aineen kemiallinen sisalto ja in vitro sulatusaste on m&aring;&aring;r&aring;tty 45:ssa kokeessa t&aring;rkeist&aring; laidunj&aring;k&aring;list&aring; kahdella paikkakunnalla Etel&aring; &mdash; Norjassa. Keskim&aring;&aring;r&aring;inen sisalto (g/100 g kuiva-ainetta) seuraavissa ravintoaineissa oli: valkuaisainetta 4.2, rasvaa 3.2, kuituja 16.6, tuhkaa 1.9, kalsiumia 0.15, fosforia 0.09, magnesiumia 0.05, kaliumia 0.13, natriumia 0.035, rikkia 0.07. Hivenainepitoisuus (mg/kg kuiva-ainesta) oli: kuparia 2.5, molybdeenia 0.11, sinkkia 27.2, seleeni&aring; 0.12, rautaa 898 ja mangaania 154. Kuiva-aineiden keskim&aring;&aring;r&aring;inen sulatusaste j&aring;k&aring;l&aring;kokeissa oli 35%. Eri j&aring;k&aring;l&aring;ajien v&aring;lill&aring; oli suuri vaihtelu eisimmissa ravintoaineissa ja sulatusasteessa. Stereocaulon spp. sis&aring;lsi enemm&aring;n valkuaisainetta, fosforia, rikki&aring; kuparia ja typettomien uuteaineiden, molybdeeni&aring; kuin Cetraria spp. ja Cladonia spp. Lapalumij&aring;k&aring;l&aring;ll&aring; oli korkeampi sulatusaste, ja tuhkan, kalsiumin ja magnesiumin sis&aring;lto oli korkeampi kuin Cladonia alpestris-j&auml;k&auml;l&auml;ss&auml;, mutta kuitusis&aring;lto oli korkein Cladonia alpestris-j&auml;k&auml;l&auml;ss&auml;. J&aring;k&aring;l&aring; sis&aring;lsi v&aring;hemm&aring;n useimmista ravintoaineista ruohoon verrattuna lukuunottamatta rasvaa, typettomi&aring; uuteaineita, seleeni&aring; ja rautaa.</p>


1986 ◽  
Vol 57 (1) ◽  
pp. 58-64
Author(s):  
Koji TOYOKAWA ◽  
Kei HANZAWA ◽  
Tatsushi INOUE ◽  
Akira SAKAMOTO ◽  
Kaizo TSUBOMATSU

2012 ◽  
Vol 6 (2) ◽  
pp. 30-34 ◽  
Author(s):  
O.C. Chibinga ◽  
N.R.K. Musimba ◽  
M.M. Nyangito M ◽  
J. Simbaya Jo ◽  
M.T. Daura

Sign in / Sign up

Export Citation Format

Share Document