Putting a face to a name: Telephone contact as part of a blended approach to probation supervision

This article is about the experience of telephone supervision from the perspective of practitioners. It is set in the context of the Covid-19 pandemic, which changed and challenged the nature of probation supervision and required service users and supervisors to communicate remotely, using the telephone, rather than by meeting face-to-face. The article explores some of the impacts and consequences of telephone contact and examines the extent to which this approach has a part to play in future, post-pandemic, ways of working. The article draws on findings from a research project examining remote supervision practice during the pandemic. Fieldwork (comprising an online survey and a series of semi-structured interviews) was conducted between July and September 2020 in three divisions within an English community rehabilitation company. The article reinforces the importance of face-to-face work in probation practice but suggests that there is scope to retain some use of telephone supervision as part of a future blended practice model. Further thinking about telephone supervision might consider these three themes identified in the research: remote working limits the sensory dimension of supervision, relationships remain at the heart of practice, and good practice requires professional discretion.

“It’s about Living Like Everyone Else”: Dichotomies of Housing Support in Swedish Mental Health Care

The deinstitutionalization of psychiatric care has not only altered the living conditions for people with severe mental illness but has also greatly affected social services staff. In the Mental Health Act launched by the Swedish government in 1995, a new kind of service called ‘housing support’ and a new occupational group, ‘housing support workers,’ was introduced. However, housing support does not currently operate under any specific guidelines regarding the content of the service. This study explores housing support at local level in various municipalities of one Swedish county. The data is based on discussion with three focus groups: care managers, managers for home and community‐based support, and housing supporter workers. The perspective of institutional logics as a specific set of frames that creates a standard for what should or could be done, or alternately what cannot be questioned, is applied to analyze the constructed meaning of housing support. The meaning of housing support is constructed through three dichotomies: process and product, independence and dependence, and flexibility and structure. These dichotomies can be understood as dilemmas inherent in the work and organizing of housing support. With no clear guidelines, the levels of organizational and professional discretion create a space for local flexibility but may also contribute to tremendous differences in defining and implementing housing support. We discuss the potential consequences for housing support users implied by the identified discrepancies.

On the Front Lines: The Impact of Managerialism on the New York City Addiction Treatment Workforce

Since the mid-1970s, neoliberal policies have relied on privatization and other tactics to down-size the state, transforming human service organizations in the process. The impact of this approach, also known as managerialism, has not been examined in addiction treatment, where the opioid epidemic has intensified the need for services. Using qualitative semi-structured interviews, we explore how managerialism has affected the workforce, service delivery, and the quality of care in New York City addiction treatment programs. Front-line and managerial staff identified threats to working conditions, including high caseloads and productivity demands; threats to service quality including standardization of practice, loss of professional discretion and serving only those most likely to succeed; and threats to worker well-being marked by stress, burn-out, and low morale. The contradictions between the goals of managerialism and addiction treatment threaten the ability to meet the needs of people struggling with addiction.

Attitudes of Patients and Health Professionals Regarding Screening Algorithms: Qualitative Study

Background As a preamble to an attempt to develop a tool that can aid health professionals at hospitals in identifying whether the patient may have an alcohol abuse problem, this study investigates opinions and attitudes among both health professionals and patients about using patient data from electronic health records (EHRs) in an algorithm screening for alcohol problems. Objective The aim of this study was to investigate the attitudes and opinions of patients and health professionals at hospitals regarding the use of previously collected data in developing and implementing an algorithmic helping tool in EHR for screening inexpedient alcohol habits; in addition, the study aims to analyze how patients would feel about asking and being asked about alcohol by staff, based on a notification in the EHR from such a tool. Methods Using semistructured interviews, we interviewed 9 health professionals and 5 patients to explore their opinions and attitudes about an algorithm-based helping tool and about asking and being asked about alcohol usage when being given a reminder from this type of tool. The data were analyzed using an ad hoc method consistent with a close reading and meaning condensing. Results The health professionals were both positive and negative about a helping tool grounded in algorithms. They were optimistic about the potential of such a tool to save some time by providing a quick overview if it was easy to use but, on the negative side, noted that this type of helping tool might take away the professionals’ instinct. The patients were overall positive about the helping tool, stating that they would find this tool beneficial for preventive care. Some of the patients expressed concerns that the information provided by the tool could be misused. Conclusions When developing and implementing an algorithmic helping tool, the following aspects should be considered: (1) making the helping tool as transparent in its recommendations as possible, avoiding black boxing, and ensuring room for professional discretion in clinical decision making; and (2) including and taking into account the attitudes and opinions of patients and health professionals in the design and development process of such an algorithmic helping tool.

Vulneración de derechos de niños y niñas en prácticas discursivas de profesionales

Este artículo da cuenta de hallazgos de investigación basada en el análisis crítico de discursos de equipos de profesionales de los sectores de Justicia, Salud y Educación en la Región Metropolitana y La Araucanía de Chile, que atienden a niños, niñas y adolescentes en condiciones de vulnerabilidad, con el propósito de explorar prácticas discursivas relativas a la judicialización de problemáticas que les afectan. Se develan diversas formaciones discursivas, de las cuales se describe el uso transversal y estratégico del enunciado “vulneración de derechos” en los espacios intersticiales, el cual caracteriza el campo de la protección especial y el reducido margen de discrecionalidad profesional, que permite y obliga la tensión entre el derecho fundamental de acceso a la justicia y la institución de la obligatoriedad legal y administrativa de denunciar situaciones meritorias de medidas judiciales de protección.Palabras clave: Derechos del niño, Protección de la infancia, Agenciamiento, Discurso Violation of the rights of boys and girls in discursive practices of professionalsSummaryThis article reports on research findings based on the critical analysis of speeches by teams of professionals from the Justice, Health and Education sectors in the Metropolitan Region and La Araucanía of Chile, who care for children and adolescents in vulnerable conditions, with the purpose of exploring discursive practices related to the prosecution of problems that affect them. Various discursive formations are revealed, of which the transversal and strategic use of the statement "violation of rights" in interstitial spaces is described, which characterizes the field of special protection and the reduced margin of professional discretion, which allows and obliges the tension between the fundamental right of access to justice and the institution of the legal and administrative obligation to report situations worthy of judicial protection measures.Keywords: Children's rights, Child protection, Agency, Speech Vulnérabilité des droits des garçons et des filles dans des pratiques discursives des professionnelsRésuméDans cet article on rend compte des trouvailles de recherche basée dans l’analyse critique des discours d’équipes de professionnels des secteurs de Justice, Santé et Éducation dans la Région Métropolitaine et La Araucanía au Chile, qui s’occupent des garçons et des filles en conditions de vulnérabilité, au but d’explorer de pratiques discursives relatives à la judiciarisation des problématiques qui leur concernent. On dévoile diverses formations discursives, desquelles on décrit l’utilisation transversale et stratégique de la phrase « vulnérabilité des droits » dans les espaces interstitiels, laquelle caractérise le champ de la protection spéciale et la marge réduite de discrétion professionnelle qui permet et oblige la tension entre le droit fondamental d’accès à la justice et l’institution de l’obligation légale et administrative de dénoncer des situations méritoires des mesures judiciaires de protection.Mots clés : Droits de l’enfant, Protection de l’enfance, Appropriation, Discours

Redaktörerna har ordet

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

Workplace violence

Although many theories have been developed and a great amount of research has been conducted on autonomy and professional discretion, knowledge on the extent to which fear of being subjected to workplace violence might restrict such autonomy and professional discretion being used is limited. This article draws on a survey study (N=1,236) and compares the experiences of workplace violence of Swedish social workers, teachers and journalists. The aim of the article is to determine how digitalisation could be linked to workplace violence and also determine the extent to which workplace violence could affect the autonomy and professional discretion of these professional groups and prevent them from carrying out their democratic role. The results show the differences regarding where and how these professionals received threats and provides an alarming picture of the implications of such threats. 40% of the respondents had considered stopping working on a specific social problem, topic, target group, or task due to their fear of being subjected to hate, threats and harassment.