Neo-Victorian felony – Crime narratives in Graeme Macrae Burnet’s His Bloody Project and Ian McGuire’s The North Water

The neo-Victorian novel has been one of the most significant branches of contemporary British historical fiction for the past three decades. Thanks to works like A. S. Byatt’s Possession, Sarah Waters’ trilogy Tipping the Velvet, Affinity and Fingersmith and Michel Faber’s The Crimson Petal and the White, the genre has gained not only considerable popularity among readers, but also almost a canonical literary status. Although recent neo-Victorian fiction has been trying to find some new ways in which the genre could avoid stereotypical narratives, it still retains its most determining idiosyncrasies. One of them is an interest in the undersides of Victorian society, including the themes of violence and criminality, which is why these novels often resort to the genre of crime and detective fiction. This is also the case of Graeme Macrae Burnet’s His Bloody Project (2015) and Ian McGuire’s The North Water (2016), both historical novels set in Victorian Britain which were, respectively, shortlisted and longlisted for the 2016 Man Booker Prize. This paper attempts to show the different manners in which these two novels employ various forms of crime narratives so as to achieve their goal of presenting convincing and seemingly authentic insights into the more obscure aspects of the Victorian era.

A guarantee of safety, a cautionary tale or a celebration? Popularity of true crime narratives through the lens of Mary Douglas’s concepts of pollution and defilement

The fascination with crime, hastily described by some as a symptom of moral degradation of Western culture, seems to be a defence mechanism used by individuals to deal with social transgressions and anomalies represented by serious crimes. The aim of this article is to analyse the growing popularity of true crime through the lens of Mary Douglas’s theory of purity and pollution, with a particular emphasis on the methods of dealing with anomalies appearing within conceptual schemata of a given culture. For this purpose, the text has been divided into four parts: the first part briefly presents the history of true crime; the second part analyses the idea of murder through the lens of Douglas’s theory; the third part discusses the reasons behind the popularity of true crime narratives; and the fourth part showcases how individuals use true crime stories as tools to deal with anomalies.

Offense Narrative Roles of Turkish Offenders

The study of offense narratives emphasizes the agency of the offender which brings psychology closer to law. As an effort to create a standardized and quantitative method to evaluate offender narratives, Youngs and Canter developed the Narrative Roles Questionnaire (NRQ) based on the content analyses of the crime narratives of offenders in UK prisons. The current study aims to investigate the applicability of offense narrative roles framework among Turkish offenders. The application of the offense narrative roles model to a non-Western country is the first step toward the acceptance of criminal narrative theory as a universal explanation of criminal behavior. A translation of the NRQ was administered to 468 Turkish male inmates who have committed a wide range of offenses from fraud to murder. The results of an MDS analysis yielded four roles, namely Professional, Revenger, Hero, and Victim, echoing the original formulation proposed by Youngs and Canter. The reliability coefficients of scales derived for these roles were all at desired levels. The results support the applicability of the NRQ framework in a non-English context.

Story character, news source or vox pop? Representations and roles of citizen perspectives in crime news narratives

This study analyzes citizen representations in a corpus of 300 Dutch newspaper narratives published between 1860 and 2009. Results show that citizen perspectives are more frequently represented than authority perspectives, although the perspectives of authorities have become somewhat more frequent over time. In-depth analyses of the citizen perspectives show that citizens may fulfil multiple roles in the crime narratives, leading up to a functional typology of citizens as (1) story characters experiencing the news events, (2) news sources providing inside information about the events, and (3) vox pops expressing opinions and evaluations of the events. The variety of citizen perspectives included in crime news narratives and the multitude of roles they fulfill may help audience members to become informed as well as engaged and to explore their personal emotions, which may ultimately reinforce moral, cultural and societal values.

Ghosting in the outback Noir

Who was the ‘jolly swagman’ in Waltzing Matilda, Australia’s unofficial national anthem? In this essay I argue that the ghost of the swagman can be heard in a number of recent de-colonising crime narratives. Outback Noir is a relatively recent genre category that describes a new wave of Australian crime films that highlight Indigenous and white relations and take a revisionist approach to traditional history. These films often feature redemption stories that highlight effective collaborations between Indigenous and white policing practices. Uncovering a rural communities’ dark, repressed secrets in order to solve a current problem is a common trend in Outback Noir cinema. I examine Patrick Hughes’ 2010 film Red Hill as an early provocative example of Outback Noir and as modern reimaging of the Waltzing Matilda narrative with the swagman’s avenging ghost exposing the social fractures and corruption that are destroying rural communities. I argue that the Outback Noir genre with its focus on revenge-redemption narratives shapes the cultural dialogue around putting the ghosts of the colonial past to rest.

Underdogs, rebels, and heroes

This article shows how autobiographies of famous, socially well-established men (re)produce hegemonic masculinity through narratives of offending; how masculine performance is age graded; and that masculinity constructions are accomplished both via what is said and what is not said. The autobiographies of the footballer Zlatan Ibrahimović, the former high jumper Patrik Sjöberg and Sweden’s most famous criminologist, Professor Leif G.W. Persson, are analysed. Common to all three is that they openly describe a variety of crimes they have committed. These three men are highly respected in Sweden and none of them is considered as “a criminal” in general opinion. This article shows that crime can be a resource for doing masculinity even for famous, successful and highly respected men. The crime narratives in these autobiographies tell us something about the culturally accepted representations of masculinity that may not just pass as possible, but even as desirable.

Redaktörerna har ordet

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

Smart Crime Tourism as Multilayered Cultural Encounters: Exploring Aarhus via Locative Media and Crime Narratives

This article investigates the trend of smartphone-enabled screen tourism based on the findings from practice-based research carried out during the development and testing of the locative screen tourism experience ‘DETECt Aarhus’. This work shows how smart screen tourism can facilitate multilayered cultural encounters because it can provide a multifaceted perspective on locations and can motivate people to explore local culture. App-guided tours enable the embodied and emotional experiences of traditional screen tourism, but in a more flexible way that eases the crossing of thresholds between the material space and fictional places of crime stories. The testing of the DETECt Aarhus app’s pilot version further highlighted that popular crime narratives and smart tourism technology can address a broader group beyond fans of specific crime media. In addition, visitors with no previous connection to (local) crime stories can use apps to encounter the destination as a material space, fictional place and site of cultural production.

True Crime Narratives

This article investigates the contemporary fascination with true crime narratives, an subject which is fast becoming a central area of interest in crime fiction studies. As the overarching genre of crime fiction itself becomes the most read literature genre, not to mention its growing popularity in other popular cultural mediums – TV, film, documentary, podcast, blogs, etc., true crime – which has always been a popular sub-genre – is arguably moving centre stage aligned to our recent obsession with the real life figure of the serial killer. The usual discussions of both individual and collective obsession and fascination with such topics, is generally limited to arguments within conscious parameters of ethical choice, This paper will explore an alterative reading that introduces the Lacanian psychoanalytic concepts of the sinthome and jouissance, and argues that any reading of these topics cannot be contained within conceptions of rationality and ethical choice.